PACK! manus
Efter det att idén hade kläckts och synopsen börjat ta form, skrev jag något jag kallade diktmanus. Genom att måla med ord, så skapade jag stämningsanteckningar, samtidigt som historien blev synlig utanför mitt huvud. Ett par små ändringar under arbetets gång gjordes, men i det stora hela förblev ”storyn” intakt. Att läsa diktmanuset innan man har sett filmen kan både förstärka och försvaga filmupplevelsen. Å ena sidan avslöjar ju diktmanuset vad som händer i filmen, fast å andra sidan kan filmen ses som en illustration av diktmanuset.
HÄR kan du läsa diktmanuset
Då diktmanuset var klart började storyboard-arbetet. Tecknarna slets ut på löpande band. Trots att vi bara var två eller tre åt gången (inklusive undertecknad), så behövdes det sju tecknare för att färdigställa storyboarden. Oskar Ståhlberg och Amelie Lind var de två tecknarna som drog det tyngsta lasset. Därutöver figurerade även Rebecka Gransten, Christopher Okhravi, Hanna Åkerblom samt Anna och Frida Haapaniemi.
Under storyboard-arbetet skrev jag små minimanus till varje bild. Så när inspelningen skulle till att börja så fanns tre olika manustyper, vilka kompletterade varandra: diktmanuset, storyboarden samt ett otal minimanus.
Resultatet blev en mörk historia, vars teman är föga nyskapande. Kärlek, frihet och vänskap kontra utfrysning, svek och våld har vi redan sett till förbannelse i var och varannan film. Men det beror till en stor del på att ämnena är outtömliga, och att de kan belysas på så olika sätt. Pack! både rider på och bryter mot klyschorna. Karaktärerna är platta och mallstöpta till dess de hamnar i situationer utanför ramarna. Ett enda extremt inslag räcker för att ställa allt på ända, och då tvingas nya sidor och ett nytt djup fram.
Anton Steensland